2012-04-04

Let's Go To Paradise

Jag känner mig lyckligt lottad som har vänner som hjälper mig och slår ett slag för mig, när det är svårt att göra det själv. Jag tror att vi alla brottas med en del i oss själva som säger att vi inte duger, att vi är otillräckliga och alltid kommer vara det. Det är den delen som får oss att klanka ner på oss själva, men även andra för att själva må lite bättre. Den delen som mobbar, hycklar och hånar andra och oss själva. Den delen som drar oss ner i självömkan, dåliga och destruktiva tankegångar. Så jag är glad att när jag själv inte orkar stå emot, så kan jag få hjälp och kraft av er. Jag kände mig trampad på och nertryckt i skoskaften idag. Jag ville skrika som ett barn, eller kanske gråta en skvätt i självömkans tecken - men då tänkte jag på er fina. Ni som faktiskt tycker att jag har ett värde. Ett värde i att bara vara mig. Jag behöver inte prestera, vara på ett visst sätt eller säga vissa saker - ni verkar genuint tycka om mig för mig. Då log jag igen och världen kändes genast lite ljusare.

1 kommentar:

  1. Klart vi tycker om dej för dej!! Du ska int vara på nå annat sätt :)

    SvaraRadera