2012-09-12

Att veta sitt eget värde del II

Jag  ger de människor som finns i mitt liv  betydelse. Jag bestämmer hur mycket du som vän ska få påverka mig och mitt liv. Vissa människor slinker in och betyder plötsligt allt. De symboliserar trygghet. Det är dock fortfarande jag som bestämmer att ge er den betydelsen.

Det är också jag som kan ge er makten att såra mig. Antingen genom det jag delar med mig av i förtroende, eller enbart genom vad du som människa betyder för mig. I en tid där mitt hjärta varit tomt har jag låtit så många komma in. Jag släppte på mina murar för att jag måste känna något. Jag måste våga. Mitt hjärta har varit fullt av er människor i min närhet.

I lördags grät jag som ett litet barn för mitt hjärta kändes trampat på. Det kändes som att så många trampade på mig, spottade på mig och misshandlade min själ. Jag kände mig som en drunknande som alla bara tittade på, men valde att inte rädda. För jag ställer upp för er. Jag är en sådan människa som kör 30 mil i snöstorm för att skjutsa min kompis som är ledsen. Jag är en sådan människa som trots att jag älskar dig, hjälper dig att bli tillsammans med den du vill vara med. Jag är en sådan människa som försöker tänja mig till det yttersta för att hjälpa de jag tycker om. Jag är en sådan människa som sällan eller aldrig känner att någon har plats för mig och mina problem.

Jag vill inte längre "bend over backwards" för att hjälpa de som inte kan hjälpa mig. Jag vill inte känna mig en emotionellt urvriden disktrasa. Jag vill inte känna mig så oälskad och ouppskattad som jag gör.

Om jag ska kunna känna att jag är värd något, kan jag inte låta er få mig att känna så här. Jag vill inte gråta längre. Jag måste släppa er, för just nu drunknar jag.

7 kommentarer:

  1. men Gumman!!!! :( :(

    SvaraRadera
  2. hemma hos mig finns det alltid hjärterum (trots om klent med stjärterum) vin och kloka och okloka ord ifall strömsund blir för tungt! Så när du orkar med folk igen, så finns jag kvar. Eller vad säger jag, jag har då aldrig rört mig ur fläcken och är påtok för lat för att göra det i framtiden också :) Stor kram Sandra, det är Ok att känna :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Amanda! Känns skönt att ha en tillflyktsort ;) Kram

      Radera
  3. Heja heja Sandra! Det är otroligt frigörande att släppa människor som får en att må dåligt. Innan jag flyttade hit ner slutade jag umgås med några negativa själar och jag har aldrig mått så bra som nu, så stå på dig! Ingen har rätt att få dig att må dåligt. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för peppen Elisabet! Känner verkligen att det är något man måste göra. Härligt att få bekräftat att man är på rätt spår, att höra att folk lyckas med det. :) Kram

      Radera
  4. Jag har fått lära mig den hårda vägen genom åren att människor är inte alltid är vad man hoppas och vill att de ska vara, och oftast som alltid sätter man dem ofrivilligt på en pidestal, när de inte alls egentligen hör hemma där, och så blir man både besviken och sårad och jättelessen när de agerar som de gör. Riktiga vänner visar sig rätt snart vilka de är, de som finns där jämt och de som det kan gå massa tid emellan gångerna man pratar med, men det gör liksom inget, det är ändå samma vänskap. Riktiga vänner är lojala och lyssnar och det går och båda håll. Sedan finns det energislukare som man tillslut bryter ryggen av sig för att behaga, och man vill ju så gärna att alla ska vara glada och ha det bra och inget bråk och inget drama, snälla, snälla, snälla... Men sällan får man något tillbaka, och man blir åter igen besviken och ledsen och känner sig lite dum.
    Rensa ut - det är mitt råd, jag vet inte om det passar dig, men det passade mig. Rensa ut, lämna bakom och se inte tillbaka, inte ens när de ändå klänger sig fast på olika sätt och försöker pocka på din uppmärksamhet. Du är en otroligt trevlig och lättsam tjej, minns det och var med dem som ger dig glädje och lycka :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag försöker att rensa, men vissa vänner blir man inte av med. Du säger många kloka saker och jag håller med dig. Det enda svåra är att faktiskt leva efter det, att sätta sig själv främst och försöka strunta i de som försöker dra ner en, även om de kanske inte gör det medvetet. Tack för dina goda råd Cici! :)

      Radera