At a loss

Som ni kan se gick det inte så bra med mitt försök att fortsätta skriva, bara för skrivandets skull. Jag har känt mig alldeles för splittrad, så himla länge, att jag har inte kunnat gjort någonting. Jag har varit så låst i mig själv. Jag har inte kunnat skriva eller prata om allt som har gjort så ont i mig. Jag har försökt att se det goda, att se ett slags ljus någonstans men det verkar obefintligt. Jag får inte ens sova ordentligt om nätterna, jag ligger i sängen i flera timmar innan jag somnar. Sedan dröjer det inte länge innan jag vaknar av att jag skriker och gråter. Ibland vet jag inte ens vad jag drömt, det är det läskigaste. Jag är trött på det här, jag behöver att något förändras.