Att älska sig själv

Efter en tids funderande, diskussioner och rätt tydliga drömmar har jag äntligen kommit till insikt. Jag är som de flesta människor en person som gärna ger andra råd. Mina vänner kommer till mig med sina problem för tröstande ord, ibland hårda sanningar men även ibland för att få en annan synvinkel. Idag ska jag dela med mig av några hårda sanningar som jag behövt konfrontera mig själv med den senaste tiden. Det grämer mig att jag inte insett innebörden eller kopplingen förrän nu.

Jag har aldrig haft en riktigt klädstil, jag har pendlat från punkare till att tafatt försöka efterhärma det aktuella modet. Jag har tvekat att bära klackar, för då blir jag för lång. Jag har tvekat att tala om mina politiska åsikter med dem som haft den motsatta. För jag vill inte ställa till med en scen. Jag har pendlat mellan olika kompisgrupper, där jag fått leva ut mina olika personligheter. Jag är bokälskaren, rådgivaren, romantikern. Samtidigt är jag den som älskar fester, galna upptåg och att njuta av livet. Det senaste året har jag varit ovanligt mycket i konflikt med mig själv. Vem är jag? Vem vill jag vara?

Ovanstående stycke blir relevant för min nya livsinställning. Jag har varit rädd för att stå upp för mig själv. Jag har skämts över min kropp, över mina tankar och mina slutledningar. Sen jag började socionomutbildningen har jag växt mig starkare för varje föreläsning, varje diskussion med mina kamrater och varje briljant formulerad mening som knappats in på datorn. Jag kraschade ner i osäkerhet ibland, men stod ändå starkare sedan. Jag började stå upp för mig själv, för mina åsikter och för vem jag är. Jag är inte alltid säker på vem jag är, men jag vet definitivt vem jag INTE är.

Förra hösten fick mitt självförtroende en rejäl knäck. Jag var psykiskt nedbruten i flera månader. Min kropp reagerade på all stress och min nedstämdhet och jag hade inte menstruation på ett halvår. Det är inte friskt. Tack vare fina vänner och lite jävlar anamma överlevde jag det också. Jag fick lära mig att jag måste ta hand om mig själv, innan jag försöker ta hand om andra. Jag kan inte straffa mig själv genom att misshandla min egen kropp och själ.

Rådet att man måste älska sig själv för att kunna bli älskad av någon annan tycker jag är rent skitsnack. Däremot tror jag att man måste låta andra älska en. Jag älskar inte mig själv varje dag, jag kommer aldrig göra det. Däremot tänker jag sträva efter att vara stolt över mig själv. Jag tänker bära högklackat, jag tänker fortsätta käfta emot alla rasister här på byn, jag tänker klä mig som en Sandra. Jag har alltid vetat vad jag vill med mitt liv, men skyggat för att få det att hända. Det är jobbigt att bry sig om sitt liv. Men vet ni vad? Att låta andra nedvärdera en, eller ännu värre, göra det själv.. det är jobbigare!

Jag lovar härmed mig själv, och ni få trogna läsare, att jag hädanefter ska försöka att inte gömma mig. Jag ska försöka stå upp för mig själv, för det om något torde vara kärlek till sig själv.

Wicked game

What a wicked game you play to make me feel this way
What a wicked thing to do to let me dream of you
What a wicked thing to say you never felt this way
What a wicked thing to do to make me dream of you

Kiss me!

Settle down with me, cover me up, cuddle me in.
Lie down with me, yeah, and hold me in your arms
and your heart's against my chest, your lips pressed to my neck.
I'm falling for your eyes but they don't know me yet
and with a feeling I'll forget, I'm in love now.

Kiss me like you wanna be loved, you wanna be loved, you wanna be loved.
This feels like falling in love, falling in love, falling in love.

malibu stacy doesn't read

Ibland önskar jag att jag var lite mindre svår och komplicerad. Jag vill vara som en av de där glada tjejerna - ni vet vilka jag menar. De som alltid ler, är glada och positiva. De är fulla av upptåg, skämtar och håller igång konversationer. De är goda värdinnor och ser till att alla har roligt. De är lättsamma och pratglada. Jag inser givetvis att de också har sina problem, men det verkar så himla lättsamt.

Jag är inte hurtig, positiv och glättig. Jag är inte värdinnematerial. Jag talar hellre om politik, sociala problem och religion än andra mer ytliga ämnen. Jag ifrågasätter och diskuterar. Jag ifrågasätter även mig själv och min identitet är i ständig förändring vilket ofta får mig ur balans. Jag är en människa som gråter och skriver dramatiska texter om mitt liv och mående.

Ja, jag önskar ibland att jag var annorlunda. Jag är dock ibland jävligt glad över att vara just jag och ingen annan. Jag är en människa som försöker acceptera mig själv. Jag försöker lära mig att vara stolt över mina karaktärsdrag och över det som gör mig så unik. Jag försöker lära mig att vara jag.

you found me

Enligt samhället, Svea Rikes lag och mina föräldrar är jag en vuxen kvinna sedan ett par år tillbaka. Jag kämpar dock med en sak som vanligtvis hör tonåren till. Jag försöker hitta min identitet. Jag försöker hitta mig. Jag undrar ibland om jag är sen i utveckligen.. samtidigt så känns det som att detta är ett annat slags sökande än det jag gjorde under tonåren. Min utbildning har genom teori och praktik satt mig på prov. Vem är jag, och vem vill jag vara? Detta kan appliceras både på min yrkesroll men även mig som privatperson.

Så förhoppningsvis är mitt sökande och ifrågasättande ett bevis på min fortsatta utveckling som människa. Jag vill gärna tro att mina studier och mina möten med människor gör mig bättre och starkare. Alla mina erfarenheter, onda som goda, formar mig. Samhället formar mig likväl som jag formar samhället utifrån min syn på det. 

Det är lättare att se förändringar som sker på ytan. VT -08 

an open mind

Ibland tänker jag på hur mitt liv måste te sig för utomstående. De stora kontraster som finns mellan det jag skriver och den glada yta som jag visar upp. Förstå mig rätt, jag spelar inte en roll som lycklig och glad tjej. Det är bara det att jag försöker fokusera på det goda. Jag vill bara inte låta det onda, ledsna och arga vinna.

What's good for you

Jag upptäckte nyligen låten Hate me - Blue October. Den får mig alltid att tänka tillbaka på mina relationer med andra människor. Den får mig att se våra handlingar i nytt ljus och ger dem en annan mening. Ibland känns det som att jag kunde ha skrivit denna låt, förutom på en punkt. För mig handlar det inte om det jag inte gjort utan snarare om vad du inte kunnat gjort. Allt du inte kunnat gjort för mig. Samtidigt så tänker jag på allt jag gjort för dig, men även mot dig. 

Det är hit jag vill komma med denna text. Hur lätt jag gjort det för dig att hata mig. Jag har alltid tagit rollen som den onda. Jag har alltid fått vara den som tar de hårda, sårande besluten. Jag har gjort det för att jag älskar dig. För att du ska kunna få det bättre när du inte klarade av att göra det själv. Du gav mig ansvaret att se till din lycka, din framgång. Jag förvaltade det lite för väl och det är hårt för mig nu.

Idag har jag fått göra det igen. Jag har fått såra en människa jag älskar för att hjälpa honom. Jag kanske läser in för mycket i allt det här, jag kanske överskattar min egen betydelse. Det här är dock mina känslor. Min bild av verkligheten. Min värld som jag måste leva med. 

What makes life worthwhile.

For years I read about the inscrutable, misty moorlands.
For years I read about the magic and folklore.

For years I dreamt about the scenery.

For years my heart have been captured. 

This year my heart will rejoice.

There's no leaving now

Ibland släpper jag taget om min kontroll. Jag låter mina impulser och mina känslor styra, vilket leder till underbara händelser och känslor. Det leder dock även till hårda fall och brutala uppvaknanden ur rosenskimrande drömmar. Jag är en utpräglad känslomänniska, jag har så många av dem att det blir kaos inom mig. Jag försöker hitta mellanvägar men det håller inte. Inte nu längre. 

Jag har varit feg och jag har varit rädd. Jag har velat, tvivlat och gömt mig bakom vaga ursäkter. Jag är fortfarande rädd men jag börjar veta vad jag vill. Nu tänker jag kämpa för det!

Diaries left with cryptic entries

Jag skriver, raderar och formulerar om. Orden tycks inte längre ha samma innebörd som de brukade, de verkar bleka och innehållslösa. Jag saknar kraften och makten mina ord kan ge och ge uttryck för. Jag läser det jag skrivit men finner ingen röd tråd. Allt är spretigt, det finns konstlade sammanband och slutsatser. Jag svär och åkallar himlens och underjordens alla makter, jag försöker hitta en väg ut ur det hela. Idag kan jag inte komma med några ursäkter. Allt är naket, blottat men framför allt bräckligt. Den brutala verkligheten tränger sig på och kräver svar och handlingar.

Vissa saker kan inte beskrivas II

Vissa saker kan inte beskrivas

Waiting for you to embrace me

Att få lämna mitt hem, om än tillfälligt, och se något nytt, något fräscht och obefläckat ger mig alltid nya perspektiv. Denna vecka har jag varit en tur till Härnösand. Jag har studerat och fått känna mig kompetent i diskussioner med andra. Jag har suttit i en park vid en syren som doftade trygghet och oskyldig barndom. Jag har haft tid att tänka igenom vilka mina värderingar är, vart jag står och om jag står för det jag anser vara viktigt. Jag har börjat hitta mig själv igen. Jag har lagt några tvivel åt sidan. Jag har kunnat växt lite.

Midsommar bjöd på fint sällskap och även fina, viktiga diskussioner. Jag känner mig stärkt av att andras bild av mig verkar stämma överrens med hur jag vill och försöker vara. 

Jag är fortfarande lite ledsen, sårad och framför allt undrande, men jag känner att jag är på rätt väg. 

You try to feel the beat.

Jag har haft ett par hårda dagar nu. Först kände jag tvivel över de val jag gjort det senaste året. Jag tvivlade på mig själv, min förmåga att vara lycklig och på att jag hade en framtid att se fram emot. Jag kände mig helt desperat ensam och tröstlös. Jag fann ingen ro, ingen tröst, inget hopp.

Sedan kom nästa slag, det som verkligen fått mig att tvivla på mig själv. Jag har tvivlat på mitt eget omdöme, mitt förnuft, min lämplighet som socialarbetare, min medmänsklighet och framför allt min egen självkännedom. För jag kanske inte alls är som jag tror? Jag kanske bara ser grandet i min broders öga men inte bjälken i mitt eget. Jag kanske har varit allt för självgod?

Turligt nog har jag många fina vänner och bekanta som gett mig tröstande och värmande ord. Tack vare er så har denna katastrof till lilla livskris inte fått mig att bli helt galen av misströstan.

Det kändes fruktansvärt patetiskt ikväll när jag bröt ihop i bilen och bara grät. Jag hade åkt ut till mitt bästa ställe för att tänka och få känna lite ro, men det var människor där. Det behövdes så lite för att tippa mig över kanten. Det känns som att sen i fredags har jag bara gråtit eller grubblat över allt som känns felande i mitt liv.

Jag känner mig naken, sårbar och hudlös. Framför allt känner jag mig bottenlöst ensam. Trots allt fina stöd och människorna omkring mig så känner jag mig desperat, tröstlöst ensam.

Wintersong

I lie awake and try to recall how your body felt beside me,
and silence gets too hard to handle and the night too long.

Oh, how I miss you now, my love.

You spin me out of control

Jag har så svårt att skriva om när det går bra för mig, orden faller sig inte rätt. Imorgon jobbar jag mitt första arbetspass och sen är jag ledig ungefär en vecka till. Så jag njuter av min ledighet, träffar vänner och tar sovmorgon. Mitt liv känns ganska okomplicerat och lättsamt just nu, det är kanske min inställning som ändrats.. Skönt är det i alla fall.

Visst, jag saknar att ha någon att älska. Jag saknar att veta hur min framtid ser ut. Samtidigt så har jag så många vänner och familj att älska. Jag har ett helt liv, en helt okänd spännande framtid att se fram emot. Idag ser jag positivt på mitt liv och allt jag har framför mig!

2010-2011

Ett liv utan kärlek, ett år utan sommar?

Jag känner för att samla alla mina vänner, bjuda upp dem till dans. Jag vill sitta framför en brasa, dra riktigt dåliga skämt och bara skratta. Jag känner för att bada i ett ljuvligt sommarregn. Jag känner för att ta din hand i min och visa att jag tycker om dig. Med andra ord - jag är riktigt glad!


Jag pratade med en god vän här om dagen och hon sa att sommaren har en tendens att förändra ens liv på de mest oanade sätt. Jag ser fram emot det!

Someone else's game.

Febriga drömmar om mitt bröllop, spöken och massmördare har fått mig att känna mig otroligt ensam. Ensam och otroligt sårbar. 

Har försökt plugga under de perioder jag inte varit otroligt yr och vimsig. Jag har fan inte tid med det här!

Jag får inte ens sakna dig, för då faller allt. 

The awakening

 Jag försöker hitta mod, hitta de rätta orden men de virvlar förbi och försvinner för mig. Jag blir rädd och svag. Jag vill veta, jag vill förstå, men jag är rädd för att det ska förändra allt. 

  

Sleepwalkers

För tillfället känns det som att dagarna går i ett. Det enda jag gör är att gäspa, jobba och plugga. Känner mig ganska isolerad under veckan, det är sällan jag orkar eller har tid att träffa någon.

Det bästa som hänt senaste tiden är brunch med fina E och hennes dotter, trippen till stan för att kika på bilar och ett oväntat fint, djupt samtal med en annars ganska ytlig vän. Man ska aldrig sluta förvånas, människor är långt mer mångfacetterade än vad man kan tro.

Ibland måste jag intala mig själv att mitt beslut var det enda rätta. Ibland måste jag intala mig själv att allt inte var förgäves. Ibland så känns det omöjligt. 

En stund för frid

Hade egentligen planerat för mys med E och hennes fina familj idag. Regnet gjorde det dock lite svårt, så vi har skjutit upp det till helgen och förhoppningsvis har vi lite bättre väder då.

Så idag ska jag bara njuta av att vara hemma, kanske läsa en bok och vara med katterna.

Trevlig 17 maj och Kristi-flygardag!

AKA...What a life!

Efter allt som hänt denna helg, har jag ett val att göra.
Jag känner mig ovanligt villrådig. 

Keep on chasing down that rainbow
You'll never know what you might find
Over the sunset on the horizon
Maybe you dream but it tastes like poison
I'm gonna take that tiger outside for a ride

Alla bilderna i bloggen är tagna av mig om jag inte anger annan bildkälla.

And now that death will grow my jasmine

Idag var min sista dag på praktiken, det känns som att tiden bara runnit iväg! Det har varit fullt upp med många nya intryck och många nya människor. Det har varit underbart roligt och givande. Turligt nog så ska jag få stanna en månad till som ungdomsjobbare, känns skönt! 


Den enda nackdelen är att jag blir så slut, men det är väl så att bli vuxen och arbeta, haha! Jag tror mycket sitter i att man ska hålla så mycket i huvudet, man får fundera en hel del också för hur man ska kunna hjälpa på bästa sätt. Det är onekligen ett stort ansvar att bära när man som professionell ska försöka hjälpa människor. Trots detta, känner jag verkligen att det här är rätt. Jag vill ut och jobba NU - inte om ett halvår. 


Helgen blir nog lugn, som de flesta på senaste tiden. Känner att jag försummat ganska många av mina vänner, men orken har liksom inte funnits. Det har varit några få som man umgåtts med bara, de som orkar med en fast man är trött, virrig och bitchig. Ska dock försöka anstränga mig lite mer framöver, när det lugnar ner sig lite. Det är bara att krypa till korset och hoppas att de kan ha överseende med mina många brister. 


Nu ska jag mysa med mina älsklingar. Hoppas ni får en trevlig helg!

Vega

Saga

Patience is a virtue

Tålamod är en dygd, och antagligen behöver man en hel del sådan om man följer min blogg. Jag är fortfarande lite för mosig i huvudet för att komma med några vettiga inlägg, har filat på några som kanske kommer upp snart. För att inte tappa er som läser, har jag valt att anta en utmaning från Carro. Räknar in mig med de "övriga läsare som bloggar" bara för att kunna sprida utmaningen vidare, hehe. 


Vad gör du helst för att bli på bättre humör en dålig dag? - Jag brukar skriva. Antingen med papper och penna eller här i bloggen. 

Om du fick bo var du ville i 1 år, var skulle du bo då? - Antingen i högländerna i Skottland eller i en storstad som New York eller Tokyo.

Vad är din högsta önskan i livet? - Att kunna vara själsligt stark och kunna stå emot livets motgångar så att jag även får känna stunder av ren lycka.

Vad skulle du jobba med om du fick välja exakt vad du ville? - Då skulle jag jobba med att prova ut olika resmål, under vinterhalvåret. På sommaren vill jag jobba med människor, kanske med ungdoms-grupper av något slag.

Om du skulle likna dig själv med ett djur, vilket? - En struts kanske? Jag vill gärna stoppa huvudet i sanden och ignorera problemen. Sen kommer jag till en punkt där konfrontationen är ett faktum och jag ger järnet för att få det som jag vill. Oavsett kostnaden ibland. 

Har du några dolda talanger? - Nej, det tror jag inte.

Nämn en tv-serie eller film du inte kan leva utan, motivera varför. - Förut var jag beroende av Gilmore Girls,men just nu är det ingen serie eller film som är extra viktig. 

Har du någon idol, vem och varför just denna? - Jag har väl ingen idol direkt, däremot flera människor som jag kan se upp till och hämta inspiration ifrån. För att nämna några; Lady Dahmer, Angelina Jolie, min mamma, min fina vän Amanda, Magnus Betnér, Margit Sandemo. Dessa människor har alla en god värdegrund, jag kanske inte håller med om allt men de symboliserar något gott. Något att sträva efter. Jag vill också vara en människa av vikt, en människa som genom ord, vare sig de är skrivna eller talade, gör ett avtryck. 

Favoritresemål? - Danmark(tjocka släkten) och Paris, för hur bra jag mådde då.

Hur ser din drömresa ut? - Den stora drömmen är att åka transsibiriska järnvägen. För tillfället suktar jag dock efter att fara till en storstad, kanske Dublin eller Glasgow.

Nu är det meningen att jag i min tur ska utmana 11 stycken, men jag nöjer mig nog med att utmana Amanda, Emelie,  Erika och Elisabet. Andra som vill anta utmaningen får givetvis göra det!

Dessa frågor vill jag att ni ska svara på;

Vilket är ditt tidigaste minne?

Vad kommer du att ta med dig från din egen uppfostran?

Vid vilken ålder sa du första gången att du älskar någon?

Vilket är det viktigaste valet du gjort i ditt liv?

Om du valt annorlunda, hur tror du ditt liv sett ut idag?

Tror du på att man kan vara fullkomligt lycklig?

Vilken människa har haft mest inflytande över dig och dina värderingar?

Vad skulle du göra om du fick styra över Sverige för en begränsad tid?

Vilken låt gör dig mest nostalgisk?

Vilken låt skulle du vilja ha som soundtrack, när du spöar den där riktigt hemska människan som inte lyssnar på rim och reson?

Kom igen nu tjejer! 

Update

Jag har feber, så jag återkommer när jag kan tänka igen. Godnatt!

Dirty dancing in the moonlight

Är helt slut efter en otroligt skön helg. På fredagen blev det lite spontandrickande med två av de finaste pöjkan ja känn. Vi pratade film, gamla tv-serier och hade allmänt roligt och trevligt. Både lördag och söndag har spenderats på Harbäcken. Jag har varit lite hundvakt, myst i solen och käkat grillat. Det har varit ganska underbart med andra ord. Nu är det snart dags för sängen, jobb imorgon..

Hoppas ni andra haft en trevlig helg och passat på att njuta av solen!

I'll burn when you burn.

Nu har vi haft ett par dagar med mulet och regn, idag satte regnet igång på allvar. De flesta verkar ogilla regnet, men jag har längtat efter ett riktigt regnfall. Regnet passar min sinnesstämning perfekt. Jag behöver lite lugn, lite  tid för eftertänksamhet. Jag skulle inte säga att jag är ledsen. Det är mer att jag väntar på att sommaren och den gladare, mer fartfyllda vardagen ska göra sitt intåg.

Idag när jag kände regndropparna falla mot min kind, tänkte jag instinktivt på hur det skulle kännas att få stå med din hand i min. Jag drömde nyligen om att vi stod och kysstes i regnet, som i en klassisk romantisk film.  Jag skulle vilja ta  med dig till mitt lilla paradis, där vattnet breder ut sig och jag med lite fantasi kan få känslan av ett hav, känslan av Danmark.

Jag är nog en obotlig romantiker, en dåre som förälskar mig i sådana jag inte kan få. Trots allt det svåra, vill jag hellre vara en dåre än leva i ett känslomässigt vakuum. 

As we evolve.

Jag läser ju en hel del bloggar, och vet vad jag gillar. Det viktigaste - förutom intressanta inlägg- är för mig ett fint språk. Det är fruktansvärt frustrerande att läsa när det är felstavat, särskrivet och taskig meningsuppbyggnad. Jag blir trött i både ögonen och huvudet av att läsa en sådan text.

Förhoppningsvis är det inget speciellt stort problem i min blogg. Jag skulle dock vilja få lite åsikter kring hur min blogg skulle kunna bli bättre. Jag har förstått att bilder är bra, och att jag gärna får skriva mer om positiva saker i mitt liv. Jag har funderat på att skriva lite texter om bl a genus, jämställdhet och politik - är det något ni är intresserade av? Snälla ni som läser, tipsa gärna!

Trevlig kväll!

Inspiration

ALLMÄNT
1. Vad heter du? Sandra
2. Vad skulle du vilja heta ifall du själv fick välja? När jag var liten ville jag hellre heta Alexandra.
3. Vilka annat namn tänkte dina föräldrar ge dig? Natalie, vilket inte känns som jag.
4. Vilket stjärntecken är du? Skorpion
5. Vilken årgång är du? 89
6. Vart bor du? Tingvalla/Strömsund/Jämtland
7. Bott utomlands? Nej
8. Flyttat antal gånger? 6-7 gånger kanske?
9. Vart skulle du vilja bo? Nära havet.
10. Vad vill du bli när du blir äldre? Klokare och förhoppningsvis mer självsäker. Mer traditionellt svar; en riktigt bra familjeterapeut/kurator.

UTSEENDE
1. Hur lång är du? 176 enligt mitt pass.
2. Hårfärg? Färgar oftast mellan rött och brunt.
3. Ögonfärg? Blå
4. Mest nöjd med? Kroppsligt? Själsligt? Politiskt? Med mig själv?
5. Minst nöjd med? Kroppsligt? Själsligt? Politiskt? Med mig själv?
6. Skostorlek? 41
7. Glasögon? Har ett par jag ska använda vid datorn, händer 1 gång av 1000.
8. Har du några piercingar/tatueringar? Har piercing i naveln, tungan och överläppen. Hade en i ena bröstvårtan förut men den är urtagen. Jag har 5 tatueringar.

FAVORITER
1. Filmer? Chocolat, Moulin Rouge.
2. Låtar? Varierar, just nu lyssnar jag mycket på Whatever Turns You On - Daniel Norgren.
3. Årstider? Vårvintern och hösten.
4. Mat/dryck? Kött, sallad och mammas sås. Till det ska det vara en fin riesling eller mormors källvatten.
5. Djur? Katt
6. Färg? Lila och grått.
7. Parfym? Alyssa Ashley's vaniljparfym.
8. Tv-program? True Blood, L Word, Bones.
9. Ämne i skolan? Engelska, samhälle och grekiska på gymnasiet.
10. Sysselsättning? Läsa, vilket jag gör alldeles för sällan.

KLÄDER
1. Vad använder du just nu för jacka? Skinnjacka.
2. Vad använder du just nu för skor? Svarta låga skinnstövlar.
3. Favoritfärg på kläder? Svart, vitt och turkost.
4. Favoritmaterial på kläder? Bomull?
5. Vilka kläder skulle du vilja ha just nu? Skulle vilja ha ett par fina jeansshorts.
6. Favoritaffärer? Cubus, Gina Tricot.
7. För ungefär hur mycket köper du kläder för i månaden? Varierar.
8. Favoritmärke?

BLANDAT
1. Vad heter din morfar? John Emil Hoff.
2. Var har du i din:
a) Jackficka just nu? Nycklar, tändare.
b) väska eller liknande just nu? Diverse papper, läppsyl och några enkronor.
3. Vad är du beroende av? Socker.
4. Vilket land kommer du i från? Sverige.
5. Vilken sorts lipsyl använder du? Nån rosa med lite glans i.
6. Vad tror du på? Är fortfarande obestämd.
7. Vilken religion tillhör du, om du nu tillhör någon? Kristendomen, döpt och konfirmerad.
8. Vad köpte du senast? Matlagningsgrädde.
9. Har du nåt husdjur? 2 katter.
10. Var bor du? I en tvåa på Tingvalla.


Första halvan av en lista går alltid fort att skriva, det är lite kul liksom. Sen blir man less.. Men ni som orkat läsa ända hit, cudos! Trevlig kväll på er! 

Stuck In The Bones

Jag har förstått att en del fina människor är oroliga för mig, för att jag mår så dåligt. Det gör jag, men samtidigt har jag inte mått så bra på flera år som jag gör nu. Jag är singel, konstant black och stressad men jag är ganska lycklig. Jag är definitivt lyckligare än jag var i höst, när människor tycker jag borde varit som lyckligast.

Till saken hör väl att livet är en berg- och dalbana och man är olika rustad för att möta det. Vissa perioder är lättare, man är lyckligare, medan andra perioder är svåra och tunga. Ett sätt för mig att må bättre är att skriva om det som tynger mig. Ibland är det kanske bara kryptiska anmärkningar, men jag har satt ord på det. Det jag kan sätta ord på är lättare att hantera. Jag kan se mönster, handlingar och beteenden. Detta innebär ju att det ni  får läsa om är övervägande negativa saker. De känslor som är svåra och tunga att hantera för mig. Så det kanske blir lite skevt, jag ska försöka skriva mer om sådant som är positivt!

En stor tillgång i mitt liv är mina väldigt, väldigt fina vänner.  Ni som skickar stärkande ord, ni som drar med mig på äventyr, ni som bara finns till, ni som förstår vad jag menar med en enda blick, ni som diskuterar med mig över en öl.. Ni är många som tillsammans gör livet lättare att leva. För när jag inte orkar, så orkar ni för mig. Så tack alla mina vänner, stora som små, för vad ni gör för mig.

Jag saknar sommar, fint sällskap och öppna vatten.

Whatever turns you on

Dansgalan gick även detta år lite i dramats tecken, det verkar bli tradition. Tydligen har jag en hel del att säga, som verkar få sin kulmen då. Jag skällde faktiskt  ut en person - som valde det briljanta tillfället att vilja ge mig en komplimang. Jag hade inte tid att lyssna då, för jag behövde få säga mitt. Jag önskar dock att jag kunde få veta vad han ville säga mig, för han ger intressanta komplimanger. Fick i alla fall löst två konflikter, men lyckades nog tyvärr skapa en annan.. Det är ibland svårt att räcka till, att kunna finnas till för alla. Trots lite drama, hade jag en fruktansvärt rolig kväll! Saknade vissa fina människor dock, ni vet vilka ni är.

Ta med mig någonstans, ta med mig till öppet vatten så jag får känna ro.

The Devil Got Me

Skriver, raderar, skriver om och raderar igen.

I can't seem to express myself today. The words won't work with me. My thoughts are twisted with confusion and despair. I feel like I'm writhing in pain, screaming at the top of my lungs but no one can hear me. No, that's not true. What I mean is that the specific person I want to hear me, doesn't. I guess I have this childish fantasy that you will come and save me. Save me from myself, save me from being so self-destructive. That's when the self loathing comes in, as always. This is the moment I want to run and never come back. Childish dream, I know. But sometimes I just want to get away, forget everything and be someone else.


And try, and try to understand me
And try to understand what I say when I say I can't stay
I, I'm moving on from this place
I'm leaving and I won't quit running away.

As we walk down the road

Trött som fan efter en lång dag, som gjordes längre av massa strul. Tur att sällskapet väger upp när det går ont för en, haha.

Denna refräng har snurrat i mitt huvud hela dagen.

The Dreamer - The Tallest Man on Earth
..oh sometimes the blues is just a passing bird
and why can't that always be
tossing aside from your birches crown
just enough dark to see
how you're the light over me...

Have you ever?

Have you ever seen the far sight of a mountain swallow the sky? Lyssnar på It will follow the rain och filosoferar över livet. Allt man har upplevt och allt det man drömmer om att uppleva. Ofta känner jag att jag står kvar på samma plats, att inget händer och att målen hägrar så himla långt bort.. Men om jag tänker efter så inser jag att det finns en del roliga, underbara saker som hänt i mitt liv. Saker som gjort mig till den jag är idag..

Jag har vandrat på Paris bakgator, gått upp i Eiffeltornet och sett Mona-Lisa på Louvren. Jag har sett äckliga nakna gubbar på Rhodos tillsammans med min bästa vän. Jag har badat i havet vid Sjællands Odde i ett riktigt åskväder.

Jag har plockat smultron på strå tillsammans med mormor och brorsan. Jag har bott på ett skabbigt vandrarhem i London, där personalen försökte sälja hasch till oss. Jag har sett ett underbart litet föl födas. Jag och min bästa vän har åkt bil med totala främlingar i både Strasbourg och Rhodos, och kommit helskinnande ur det.

Jag har lyssnat på musik och pratat en hel natt med en riktigt fin kille. Jag har gått vilse i Warszawa efter att ha varit på en suspekt nattklubb. Jag har druckit smoothie på en solig balkong med en god vän efter en natt ute.

Det man glömmer ibland är att det är inte alltid det stora, det spektakulära man kommer ihåg. Det man kommer värdesätta mest på ålderns höst. För även om jag drömmer om resor till främmande länder, att uppleva andra kulturer så värdesätter jag lika mycket att få vara med underbara människor. För är du med rätt människa - så är allt minnesvärt.

Tagen i Strasbourg 2008.

Between flannel shirts and cigars

Borde städa,borde diska, borde slänga insamling, borde fara och handla, borde köra igång en tvätt till, borde läsa några artiklar, borde kolla om borde verkligen är ett ord - känns inte så efter att ha skrivit det så många gånger.. Men jag lyssnar på First Aid Kit, känner ett enormt lugn och har storkatten liggandes bredvid. Så jag skjuter upp alla borden, åtminstone för en stund..

Where Do My Bluebird Fly

Påsken är snart över och lugnet har precis infunnit sig. Det har varit mycket god mat, bland annat så gjorde farmor fläskstek. För er som inte vet det, så är det den bästa danska maträtten som finns! Vi har druckit gott vin och kommit överens större delen av tiden. Det blev lite hett när vi diskuterade invandrings- och flyktingpolitik, jag ville strypa allihop! Men annars har det varit relativt lugnt, några smärre incidenter bara.

Bland det trevligaste i påsk var faktiskt att sitta och surra med J, och att få upptäcka en massa bra musik.

Let's Go To Paradise

Jag känner mig lyckligt lottad som har vänner som hjälper mig och slår ett slag för mig, när det är svårt att göra det själv. Jag tror att vi alla brottas med en del i oss själva som säger att vi inte duger, att vi är otillräckliga och alltid kommer vara det. Det är den delen som får oss att klanka ner på oss själva, men även andra för att själva må lite bättre. Den delen som mobbar, hycklar och hånar andra och oss själva. Den delen som drar oss ner i självömkan, dåliga och destruktiva tankegångar. Så jag är glad att när jag själv inte orkar stå emot, så kan jag få hjälp och kraft av er. Jag kände mig trampad på och nertryckt i skoskaften idag. Jag ville skrika som ett barn, eller kanske gråta en skvätt i självömkans tecken - men då tänkte jag på er fina. Ni som faktiskt tycker att jag har ett värde. Ett värde i att bara vara mig. Jag behöver inte prestera, vara på ett visst sätt eller säga vissa saker - ni verkar genuint tycka om mig för mig. Då log jag igen och världen kändes genast lite ljusare.

Moonshine Got Me

De senaste veckorna har bestått av många känsloyttringar, både från min sida och andras. Det har varit allt från en halv kärleksförklaring, en önskan om att inte vara min vän, till en som ville försäkra sig om att vi faktiskt är vänner. Jag har gråtit ut hos en nyfunnen god vän, jag har varit arg, bitter och elak. Så det har känts en smula intensivt ett tag. Det är snart påsk och mina farföräldrar kommer upp från DK för att hälsa på. Det var länge sedan sist och känns lite jobbigt men samtidigt roligt. Det jobbiga ligger väl i att man alltid blir kritiserad och får berättat för sig hur man borde leva, vara, se ut och allt annat du kan tänka dig. Du ska helst vara ett sportande, smalt helgon med god utbildning och bra betalt. Inte riktigt som mig - med tatueringar, piercing, för tjock, för lång, svär för mycket, dricker för mycket, har haft för många pojkvänner, läser fel utbildning..

Det kanske inte är så, men det är så det känns. Att alltid bli jämförd med andra och förlora på det, gör ont. Jag brukar försöka skratta bort det, skämta om det. Men just nu känner jag mig naken, försvarslös och sårbar.

From my heart

I wish for small things and so very big things. I wish for courage, confidence and most of all I wish for certainty. Certainty of what I want, what I need and what I can expect in life. I wish the road sometimes wouldn't be so winding, treacherous and deceiving. I wish I was able to look you in the eyes and just tell you - Hey, I kind of like you.

I wish that I was brave. I wish that I was strong. Above all I wish that I could be proud to be me. To not regret the choices I've already made in life - because some of them I do, thankfully the most of them I don't. But still, a little peace of mind wouldn't be so bad. So I wish for peace and faith, faith that the world and life gets better and easier.

The Troubled

Igår var en jobbig dag. Allt kändes tungt, jobbigt och tröstlöst. Denna gång lyckades jag inte vända det till något positivt, till handling utan jag stannade i känslan. Känslan att ge upp, sänka garden och släppa allt. Efter lite tårar, sömn och värmande ord från kära vänner så känns det bättre. Nu orkar jag ett tag till.

Så tack mina fina, ni gör livet lättare att leva.

Come away with me

Just nu önskar jag att du skulle dra med mig på äventyr. Jag behöver lite spänning, romantik och storslagna gester. Jag behöver det dramatiska men ändock idylliska som man ser i kärleksfilmerna från ljuva Hollywood.
Jag behöver lite kärlek helt enkelt.

She reminds me of you

Gårdagen bjöd på god mat, gott sällskap och gott, men trött humör. Det var födelsedagsmiddag med hare, fläskfilé och gott att dricka till. Riktigt trevligt var det! Sedan kilade(läs släpade cykel med fetpunka) jag över till ringarna för att umgås med ett gäng fina brudar. Drack lite grogg och surrade. De andra som var lite piggare än mig, och därmed mer sociala, gick vidare till Hörnet medan jag svängde förbi hos B innan jag gick hem och stupade i säng. Var skönt att vakna relativt pigg och glad, ännu gladare blev jag när brorsan bjöd på mat på Chang. Har suktat efter vårrullar sen Polen-resan! De är duktiga på mat i Polen, men vårrullar kan dom fan inte göra, haha.

Just nu tvättar jag för fullt, borde egentligen städa hela rövarkulan men det får vänta tills imorgon. Det lutar åt soffläge med katterna ikväll, det är bra för själen. Vilket för övrigt är mitt flitigast använda uttryck just nu, för ibland ska man skita i alla måsten, borden, skulle ha osv. Jag ser så många som mår dåligt för att de inte orkar med alla för stränga krav, krav som de oftast ställt på sig själva. Så skit i bantningen, städningen, det där jobbiga samtalet med kompisen du inte gillar egentligen, eller vad det nu kan vara - För ibland ska du göra det som är bra för själen, det som får dig att orka med vardagen.

Trevlig helg!

Kungsutsikten

Idiot, walk!

Kan äntligen gå relativt normalt! Så länge jag inte böjer eller vrider fotleden och vristen för mycket så funkar det - så nu är kryckorna väck! Det ska inte daltas här inte, på lördag ska jag prova ifall foten håller för en riktig promenad också.

Gårdagen bjöd på te med fina flickor och idag har jag varit hos mor och ätit :) Känner mig übersocial bara där! Men förhoppningsvis så kommer helgen också bjuda på lite trevligt sällskap.

Nu medan det är regn, rusk och slask - så längtar jag tillbaka till Warzsawa!

Skip a step

Sitter för tillfället och tycker lite synd om mig själv, har en stukad/vrickad fot som ställer till det en hel del. Är givetvis glad att inget är brutet och att jag bara behöver kryckan ett par dagar till, men känns jävligt trist ändå. Försökte gå utan idag men det funkade inte så bra..

Ibland är allt bara kaos.

It's up to you

Hade turen att bli bjuden på paltbröd, fläsk och vitsås hemma hos mamma. Det var underbart gott och skönt att få surra en massa. Har alltid varit glad och tacksam över att jag har en så god relation med henne, vi står nära och kan prata om allt. Vi pratar om allt från relationer till djurvård till socialt arbete.

Är inte riktigt på skrivhumör, men tänker bjuda på en bild på mina älskade bäbisar Saga och Vega.

Saga, den sköna.

Vega, den vilda.

Godnatt på er! :)

Stabbing the drama

Idag blev en dålig dag.Det har egentligen inte hänt något hemskt eller extra jobbigt. Jag blev bara extremt arg och less på min livssituation, hemska människor och förhållanden. Något brast.

Jag hade lust att sparka världen i skrevet, skita i allt ansvar, alla plikter och alla människor. Jag ville supa, knulla och slåss - helst alla tre samtidigt! Jag ville dänga alla som sårat mig, folk som är puckade, speciellt folk som är så puckade att de inte ens fattar det själva. Jag ville dänga statsministern, hela det byråkratiska systemet. Jag ville dänga Bush, alla terrorister, onda människor och allt rackarpack som flyter omkring. Jag ville dänga alla hjälplösa människor, som inte klarar ett enda dugg - för att de är blåsta, lata, inavlade och odugliga. Jag ville dänga alla bittra människor som suger musten ur mig och hela deras omgivning. Jag ville dänga alla inskränkta människor här i världen som dömer, sårar och skadar andra människor. Jag ville dänga allt, alla.

Jag hade kunnat göra något destruktivt, lättsamt och egentligen ganska fegt. Det är vad jag oftast gör. Idag valde jag att använda min ilska till något mer konstruktivt - jag tränade av mig ilskan. Det var så jävla skönt att få kramp i musklerna, känna hjärtat pumpa och adrenalinet rinna till. Jag är lugn nu.

Rumour has it.

I brist på inspiration så tänkte jag skriva om fem saker ni inte visste om mig. Det är nämligen så att flera av mina vänner som bloggar, håller på med detta nu. Vissa kanske vet, är ju som halvsvårt när man inte vet vilka som läser bloggen, hehe!

1. Jag har varit riktigt himlastormande kär två gånger, både gångerna slutade med ett krossat hjärta för min del. Båda dessa erfarenheter har lett till att jag lätt blir förälskad/förtjust i folk, men det kan gå över lika fort. Det känns lite som en skyddsmekanism för att inte bli så himla ledsen och sårad. Det är lite som när man var liten och var kär i kändisar, det är skönt med något ouppnåeligt ibland för då slipper man det bittra och tunga i ett avslag eller uppbrott. Jag är för tillfället lite småkär faktiskt!

2. Jag är väldigt, väldigt blyg. Jag är även väldigt frispråkig vilket lett till att många anser mig vara totalt oblyg, framåt och drivande. Paradoxalt nog så stämmer båda.

3. När jag var yngre skämdes jag över min skostorlek (41-42) då jag tyckte det var extremt okvinnligt. Detta ledde till att jag ofta köpte för små skor och fick ont i fötterna som följd. Det känns så löjligt när jag tänker på det nu, men det var blodigt allvar då.

4. Jag har en förmåga att bli väldigt/ eller låta väldigt dramatisk, när jag druckit och blir ledsen. Jag skickar ofta sms till de som jag i min enfald tror kan trösta mig. Jag har även en tendens till att överdriva mina känslor till dessa stackars människor i dessa situationer, vilket brukar leda till en hel del ångest dagen efter.

5. En av mina största rädslor är att bli en gammal bitter, intolerant och inskränkt människa. Jag har försökt att leva efter mottot " Jag ångrar hellre det jag gjort, än det jag inte gjort" vilket lett till jävligt mycket roliga, galna upplevelser! Vissa bra, vissa mindre bra men man kan alltid skratta åt de "dåliga" efter ett tag. För jag tror att ju mer jag ser, upplever, diskuterar, studerar och gör - desto mer kunskap har jag. Kunskap är makt!

Jag bjuder på en bild från tågresan hem från Strasbourg. Jag och Emelie gjorde allt som man inte ska göra som turist - och fan vad kul vi hade!

Blame it on my own sick pride

Vill egentligen skriva något upplyftande, eller något intellektuellt debattinlägg typ.. Men det enda jag kan tänka på är min förbannade rygg som gör ont!

The Wild Ones

Idag när det är grått, kallt och blåsigt längtar jag ännu mer efter sommar. Jag skulle nästan bli glad av att höra en mygga surra omkring! Har redan nu högtflyende planer för denna sommar. Har bland annat anmält mig till två sommarkurser på distans, som utgår från Mittuniversitetet Härnösand. Språk, kön och identitet samt Rasismens historia. Det blir även jobb på mitt kära 36:an med Jens, blir fjärde sommaren jag är där! :) Sedan har jag massa planer för utflykter, roadtrips osv - ska lyckas dra med mig rätt människor så kommer det bli underbart!

Gräslök hemma hos flickorna Mikaelsson, Äspnäs

På tal om gräslök..Något underbart, samt nyttigt, att äta på sommaren är ju skinkomelett med nyklippt gräslök!

Walk the line

Idag drömmer jag om sommarregn, våt asfalt och löpträning. Var ute på promenad med Bodil och gänget, vaderna kändes halvdöda efter lindbergsbacken - men fan va skönt det känns nu när man är hemma igen! Därför drömmer jag alltså om en tid med bättre kondis och löpträning..

I övrigt så flyter vardagen på med studiepraktik, ta hand om katterna och hemmet. Är även glad för mina goda vänner som ställer upp för mig - både rent praktiskt med att hänga upp tavlor men även de som lånar ut ett öra ibland. Känner mig ovanligt lycklig nu för tiden!

Be mine!

For the first time, there is no mercy in your eyes
And the cold wind is hitting my face and you're gone
And you're walking away (away)
And I am helpless sometimes
Wishing's just no good
'Cause you don't see me like I wish you would

Today Robyn knows exactly how I feel when it comes to you.

Each and every day.

Jag saknar så många människor, vissa varje dag, vissa bara ibland när jag påminns om dem. Jag tittade på Ronja Rövardotter idag, min absoluta favoritfilm när jag var liten. Än idag är det den film jag helst ser när jag är sjuk och tycker synd om mig själv. En av mina favoritscener är när Skalle-Per gått bort och Mattis i sin sorg skriker; Han fattas mig. Han fattas mig så det skär i bröstet. När något fattas, när det inte är komplett - det känns mer fundamentalt än saknad. Det är sådant jag gillar med ord, de nyanser de kan skapa. De känslor de kan framkalla hos åhöraren.. Ni fattas mig. Mormor och morfar som jag aldrig kommer att se igen. Min övriga släkt som jag träffar alldeles för sällan. Gamla vänner som inte längre är nära. Ni är många som saknas, fattas och tänks på.

I'll be your lover, too.

Känner en stilla sorg, ett sakta vemod när jag tänker på de drömmar som grusats. Samtidigt känner jag en spirande glädje och nyfikenhet över det som komma skall.

Step it up!

Blir galen på människor som inte tar sitt eget personliga ansvar på allvar. Jag ska inte behöva jaga dig för att du ska göra rätt!

The Majority Says

Jag kände mig lycklig idag. Allt kändes rätt och framtiden kändes ljus och full med möjligheter. I takt med att solen sjönk så sjönk även mitt humör. Nu sitter jag här och har lust att skrika och grina som ett tjurigt barn. Varför låter jag andra människors handlingar påverka mig så?

Misty Morning Rain

Har försökt att tänka mer positivt och bryta några skadliga beteendemönster, och det blir faktiskt lättare och lättare. Jag har även bestämt mig för att våga be människor om hjälp, stöd eller sällskap - funkar över förväntan!

Nu längtar jag efter sommaren, jag längtar efter löpträning i regnet. Jag vill ha grillkvällar med alla mina kära men framför allt så saknar jag ljusa sommarnätter med gott sällskap och gott vin. Tack för att du får mig att se det här igen! <3

Let me sign

Mycket händer i mitt liv just nu, samtidigt som jag känner mig låst, fast i mönster och spår som aldrig kommer att förändras. En ögonöppnare för mig var ett samtal med en kvinna som forskar om stress och hur den påverkar hjärnan. Stress kan yttra sig i många olika former, men bland annat som ett konstant behov av att rädda andra människor, så som jag lever mitt liv. Genom andra, för andra. Jag gör saker för andra utan att tänka två gånger, men kan inte göra något för att fixa mitt eget liv, mina problem. Jag står handfallen, lamslagen och låter allt rinna förbi, passera utan att engagera mig. För om man inte försöker, kan ingen säga att man misslyckats. Logiken säger mig att då har du ju redan misslyckats, om du inte vågar tro, om du inte vågar hoppas och satsa allt. Så mitt liv blir kantat av ytterligheter, antingen ger jag allt - eller inget.

After the sunset

Idag är en bra dag. Jag har fortfarande inte fått sova som jag ska, men jag är piggare. Dagen har spenderats med lillebror som bjöd på mat hemma hos sig. Det var kul för vi pratade ordentligt, så som vi gjorde när vi var yngre. Vi har alltid varit så goda vänner, goda syskon. Vi har ställt upp för varann, varit varandras trygghet. Det kändes skönt att hitta tillbaka till det, inte för att vi har varit ovänner eller så, vi har bara inte gett varandra lika stor plats som förut. Sedan påverkar det väl att jag flyttade hemifrån för flera år sen. Man blir inte en del av vardagen som det var innan. Det känns skönt nu i alla fall att vi är som vanligt, starka tillsammans.

Det har även bjudits på filmtittande med mina tre plastbröder (då jag också räknar Marcus som en sådan) och massa skratt ikväll. Gemenskap - sånt gör gott i själen!

At a loss

Som ni kan se gick det inte så bra med mitt försök att fortsätta skriva, bara för skrivandets skull. Jag har känt mig alldeles för splittrad, så himla länge, att jag har inte kunnat gjort någonting. Jag har varit så låst i mig själv. Jag har inte kunnat skriva eller prata om allt som har gjort så ont i mig. Jag har försökt att se det goda, att se ett slags ljus någonstans men det verkar obefintligt. Jag får inte ens sova ordentligt om nätterna, jag ligger i sängen i flera timmar innan jag somnar. Sedan dröjer det inte länge innan jag vaknar av att jag skriker och gråter. Ibland vet jag inte ens vad jag drömt, det är det läskigaste. Jag är trött på det här, jag behöver att något förändras.

Dag 3

Är visserligen ca 10 minuter in på dag 4, men det får gå ändå!

Dag 3 – Min favoritårstid och varför.
Jag har alltid föredragit hösten framför de andra årstiderna. En av anledningarna är givetvis att jag fyller år på hösten. Jag är "varmblodig" som man kallar det, det är extremt sällan jag fryser. Så början av hösten med milda fina soliga dagar eller när frosten kommer och det nyper lite i kinderna är alldeles perfekt för mig :)


Kommande dagar;
Dag 4 – Mina mål/drömmar/önskningar.
Dag 5 – Någonting jag vill ha mer än nåt annat just nu.
Dag 6 – Typ av tjejer jag faller för.
Dag 7 – Vad jag skulle göra om jag fick 1 miljon.
Dag 8 – En dålig vana jag önskar att jag inte hade.
Dag 9 – Bild på mig och min bästa vän.
Dag 10 – En bild på mig idag och vad jag hade på mig.
Dag 11 – Någonting jag oroar mig för.
Dag 12 – En bild på ett ställe jag vart på.
Dag 13 – Mitt drömbröllop.
Dag 14 – En bild på mig själv för ett år sen.
Dag 15 – Någonting jag ångrar.
Dag 16 – En bild på mina/mitt syskon
Dag 17 – En person jag vill byta liv med för en dag – och varför.
Dag 18 – Vad jag åt idag.
Dag 19 – En bild på det jag köpte senast.
Dag 20 – Min favoritfilm.
Dag 21 – En bild på mig själv som är tagen utav någon annan.
Dag 22 – Min reaktion när jag ser mig själv i spegeln.
Dag 23 – En låt som får mig att gråta.
Dag 24 – Mitt favoritprogram – och varför.
Dag 25 – Min favorithögtid

Dag två

Dag 2 – En person jag vill träffa just nu.
En person jag önskar att jag kunde få träffa just nu är min älskade mormor. För två år sen gick hon bort, precis innan min tjugonde födelsedag. Jag saknar henne ofta,men på högtider såsom jul så saknar jag henne extra mycket. Om jag ska välja en nu levande människa så skulle jag vilja träffa min kompis Dennis. Vi har inte träffats på väldigt länge eftersom han flyttat typ 70 mil härifrån. Sträckan är väl egentligen inget hinder, men ingen av oss har råd att fara och hälsa på.


Kommande dagar;
Dag 3 – Min favoritårstid och varför.
Dag 4 – Mina mål/drömmar/önskningar.
Dag 5 – Någonting jag vill ha mer än nåt annat just nu.
Dag 6 – Typ av tjejer jag faller för.
Dag 7 – Vad jag skulle göra om jag fick 1 miljon.
Dag 8 – En dålig vana jag önskar att jag inte hade.
Dag 9 – Bild på mig och min bästa vän.
Dag 10 – En bild på mig idag och vad jag hade på mig.
Dag 11 – Någonting jag oroar mig för.
Dag 12 – En bild på ett ställe jag vart på.
Dag 13 – Mitt drömbröllop.
Dag 14 – En bild på mig själv för ett år sen.
Dag 15 – Någonting jag ångrar.
Dag 16 – En bild på mina/mitt syskon
Dag 17 – En person jag vill byta liv med för en dag – och varför.
Dag 18 – Vad jag åt idag.
Dag 19 – En bild på det jag köpte senast.
Dag 20 – Min favoritfilm.
Dag 21 – En bild på mig själv som är tagen utav någon annan.
Dag 22 – Min reaktion när jag ser mig själv i spegeln.
Dag 23 – En låt som får mig att gråta.
Dag 24 – Mitt favoritprogram – och varför.
Dag 25 – Min favorithögtid

25 dagar

Tänkte försöka få igång skrivandet lite eftersom det får mig att må bra. Jag har gjort flera försök tidigare att skriva mer regelbundet, men det har runnit ut i sanden då jag inte kunnat formulera mina tankar i ord. Så nu har jag bestämt för att göra listan som finns nedan, det kanske är lite ytligt mot vad jag brukar skriva, men jag lär ju få in rutinen åtminstone :)

Dag 1 - En bild på mig och 10 fakta om mig.



Bilden är från min studentbal och tyvärr den enda bilden jag sett från den tillställningen. Så, fakta om mig;

1. Mitt stjärntecken är skorpion, precis som min mamma och min biologiska pappa, vilket jag tycker är lite häftigt.
2. Jag har inget mellannamn utan heter bara Sandra Doberck. Vilket jag ändå tycker är ganska skönt, de flesta gillar inte sina mellannamn som det verkar.
3. Det första min pappa sa när jag föddes var; Ska hon verkligen ha så där stora fötter?
4. Jag anser mig själv vara en stolt halvdansk eftersom mannen som uppfostrat mig och som jag kallar för pappa är född och uppvuxen i Danmark.
5. Jag älskar att resa, så jag har som mål att resa till alla världsdelar innan jag fyller 30 år.
6. Jag har en enorm inlevelse när jag läser böcker. Karaktärerna blir mina vänner, en del av min värld.
7. Jag har alltid varit mörkrädd och är det fortfarande, men det är lättare att hantera nu.
8. Jag är väldigt osäker och blyg när jag träffar nya människor, men det syns inte.
9. Jag har väldigt svårt att förlåta människor, jag kan grubbla över och älta saker som hänt flera år tillbaka.
10. Jag är otroligt rädd för att misslyckas. Så om jag tror att jag ska misslyckas så släpper jag allt, för om man inte verkligen försöker - kan man väl inte misslyckas? Bakvänt resonemang men det känns fullt logisk i pressade situationer.


Kommande dagar;
Dag 2 – En person jag vill träffa just nu.
Dag 3 – Min favorit årstid och varför.
Dag 4 – Mina mål/drömmar/önskningar.
Dag 5 – Någonting jag vill ha mer än nåt annat just nu.
Dag 6 – Typ av tjejer jag faller för.
Dag 7 – Vad jag skulle göra om jag fick 1 miljon.
Dag 8 – En dålig vana jag önskar att jag inte hade.
Dag 9 – Bild på mig och min bästa vän.
Dag 10 – En bild på mig idag och vad jag hade på mig.
Dag 11 – Någonting jag oroar mig för.
Dag 12 – En bild på ett ställe jag vart på.
Dag 13 – Mitt drömbröllop.
Dag 14 – En bild på mig själv för ett år sen.
Dag 15 – Någonting jag ångrar.
Dag 16 – En bild på mina/mitt syskon
Dag 17 – En person jag vill byta liv med för en dag – och varför.
Dag 18 – Vad jag åt idag.
Dag 19 – En bild på det jag köpte senast.
Dag 20 – Min favoritfilm.
Dag 21 – En bild på mig själv som är tagen utav någon annan.
Dag 22 – Min reaktion när jag ser mig själv i spegeln.
Dag 23 – En låt som får mig att gråta.
Dag 24 – Mitt favoritprogram – och varför.
Dag 25 – Min favorithögtid

This is how I see you.

Alla som läst mitt förra inlägg har nog insett att jag är lite nere. Söndag morgon kändes plötsligt allt värdelöst. Jag kände mig ensammast i världen. Övergiven, oälskad. I panik ringde jag till människor jag hoppades hade några snälla eller kloka ord till övers för mig. E.J. ställde upp, fast jag tror jag var otrevlig också.. Det fina med det hela är att inget är någonsin så hopplöst som det känns.

The Golden Age

Jag använder ofta citat eller låttitlar som rubriker på mina blogginlägg. Jag vill skriva en massa om hur ord/meningar/citat kan representera olika sanningar, men det känns som en vedertagen hypotes/sanning i det vardagliga livet.

Det har hänt en hel del sen sist jag skrev. Jag är inte längre en individ som är älskad för mitt eget värdes skull. Jag är älskad - på vissa villkor, och jag ställer också villkor, för att kunna älska. Och ja, alla människor sätter upp villkor. Jag vet ingen kärlek som är villkorslös..

Med en enkel tulipan

Igår var det "kalas" på Harbäcken eftersom mamma fyllde år. Det var god mat och mycket skratt. Mammas bästa present fick hon av Martin, en ny gitarr. Så mamma, Martin och brorsan tog och spelade gitarr och dragspel tillsammans, riktigt kul att lyssna eftersom dom är superduktiga!

Denna dag har spenderats i stan för lite plugg tillsammans med Mariell, synd det är så tråkig kurs bara. Älskling klev precis in genom dörren så nu blir det lite mys innan det är läggdags. Ska vara barnvakt imorgon, så jag behöver min sömn för att orka, haha!

Trevlig kväll på er :)

London Calling

Har varit en sväng till stan idag för att gå på ett seminarium kring våra uppsats-pm. Ganska bra att få lite synpunkter, nya ideér och infallsvinklar i ett så tidigt skede. Känns som det behövs en del finslip för att få till en bra problemformulering och veta exakt vad c-uppsatsen ska handla om.

Studiebidraget trillade in idag så ICA Maxi förärades med ett besök, så nu är frysen nästan full med mat, skönt! På vägen hem var det riktigt tät dimma, man såg knappt tre meter framför sig. Lite läskigt att köra då faktiskt..

Nu blir det slöande framför tv'n med min lilla myskatt<3

All the good things

Fick trevligt besök igår av Sandra. Vi drack lite vin och pratade hur mycket som helst, det var välbehövligt. Idag är det bara slöande som står på listan och idag kommer älsklingen hem, yay!

Hoppas alla haft en trevlig helg :)

Somebody I used to know

Jag älskar helg, för då kan man äta varma mackor till middag.
Hittills har jag inte gjort många knop, har hjälpt Bodil med att fli upp lite i ett förråd och handlat. Förhoppningsvis har kvällen mer att erbjuda :)

Sing for the laughter, sing for the tears.

Det är fredag kväll och det betyder oftast att jag är gräsänka, vilket också är fallet idag. Tur man kunde hänga med Styve och kika Idol, haha. I övrigt har det varit en bra dag, har äntligen stereo i bilen och avloppet har fixats. Insåg att det är knappt en vecka tills jag fyller år, yay! Nåt som är mindre yay är att imorgon så har min kära mormor varit borta i två år. Saknaden är fortfarande tung men inte lika invalidiserande. Nu är det mer ögonblick som påminner om henne och även morfar som får mig att känna sorg och saknad. Tanken på högtider, tjocksockar eller pinocchio-tårta. Saker eller lukter som var utmärkande för dom. Jag saknar er! <3

What are words?

Det verkar vara svårt för mig att hålla igång skrivandet, men ofta har jag inget vettigt att komma med. Jag har varit sjuk mycket och omänskligt trött, har känts som att vara i ett vakuum.

Har funderat mycket dom senaste dagarna på karaktärsstyrka och själslig styrka. Jag känner flera starka, frejdiga kvinnor som tacklat av och låtit sig trampas på. Kvinnor som tror att bara för att de valt att inleda ett förhållande med en människa som trycker ner dom, så får dom skylla sig själva och stanna där dom är. Kvinnor som låter sig utnyttjas av "vänner". Kvinnor som till slut trycker ner sig själva genom att bara tänka negativa saker. Hur kommer det sig? Hur går man från stark och självsäker till en darrande liten grå mus som inte vågar ha en åsikt?